Visst är det bra att allt tar sin tid? Även ett normalstort badrum tar tid att frächa upp. Åtminstone om flera delar ska målas och man måste vänta på att de (i det här fallet flera skådörrar) blir övermålningsbara. Då får man legalt skäl att gå ifrån jobbet och göra något anat. Som att gå på kamerapromenad i solen.

Här lite av förra söndagens kameraskörd i fallande solljus.

Bara fyra radhus bort från oss börjar skogen. Vid det sista husets fågelmarholkar brukar det flockas en massa fåglar. Så jag var beredd med teleobjektivet, men det fanns inte en enda fågel. Men bakom mig prasslade snön när det här unga rådjuret sprang liten bit in i skogen.

När den unga hade graciöst skuttat upp på berget fortsatte vi tysta på stigen nedanför berget. Och där stod de, högst upp. Två stycken tillsammans. Först efter en stund upptäckte jag den tredje till vänster.

Jag tror att de är desamma som kommer till vårt hus också, Eva, Ida och Noa. Adam såg vi inte den här gången. Visst är de vackra?

Så kom vi till andra naturens skönheter som ni får njuta av utan kommentarer.

Ordspråk idag: Carpe diem - fånga dagen / Njut av den flyende dagen. Och stunden.