I söndags var vi och lyssnade på Åsa Jinder. Fin stämning, mycket folk, skön musik och sång. Åsa spelade nyckelharpa som sig bör, accompanjerad av bas och elektronisk piano. Berättade om låtarnas tillkomst på ett jordnära sätt. Hon sjöng bland annat "Stilla Ro och Nära", som är så oerhört fin.

Just då var jag på bättringsvägen från min förkylning fas I, som var lindrig. Sen fick jag feber igen och blev helt däckad och har jag inte orkat föra över mina foton därifrån förrän ikväll. Bland bilderna fanns också små snuttar av några av det låtarna Åsa framförde.

När jag nu lyssnade genom dem kom jag på att det var "Stilla Ro och Nära" som jag råkade höra ett par gånger på bilradion för flera år sedan. Då jag hade börjat sällskapa med maken och åkte mellan oss ideligen. Jag mindes orden "Ditt hjärta blommar, känn doften av liv, Du är större än du nånsin tror" sjungen av en man med härlig mörk röst. Magnus Carlsson. En tid letade jag efter låten men visste inte vad den hette, eller han. Sen föll det hela i glömska. Men här är den nu.

Självklart apploderades Åsa in en gång till och då kom den, "Av längtan till dig", som är en mycket speciell sång för maken och mig. Den här gången sjöng vi bara med tysta inom oss själva.

På vår kombinerade förlovnings- och bådas födelsedagsfest spelade maken gitarr och sjöng en kärlekssång till mig. Eftersom jag varken spelar eller sjunger själv, tog jag skivspelare till hjälp. Och spelade just Åsa Jinders "Av längtan till dig", sjungen av Cajsa-Stina Åkerstöm. Det blev så fin stämning, tyckte både vi och gästerna.

Då blev låten vår. Vi spelade den ofta och dansade till. När vi sen gifte oss, sjöng min son den med sina kompisar i vigselgudtjänsten. Till gitarr förståss. En vacker augustidag med vigsel utomhus, nära vatten.

Mina ord idag: Låt aldrig minnena falla i glömska och lågan falna.