Är man sjuk har man tid - om man orkar något.

Man kan lätt konstatera att jag haft mer tid än vanligt för bloggen och det beror just på att jag är hemma med en kraftig förkylning. Men det blir inte mycket gjort åt gången. Sitter vid datorn en stund, lägger mig i soffan och vilar och sen försöker en stund igen.

Lägger mig i soffan? Nej, det var fel uttryck. Det går inte för då hostar jag än värre. Jag bullar upp mig med kuddar så att jag halvsitter skönt lutande. Så halvlåg jag igår med bärbar dator i knät och bloggvandrade. Vilket jag inte hunnit med på ett bra tag. Idag har jag varit lite, lite piggare och orkat ta tag i förändringar som jag funderat på att göra på min bloggsida. 

Det här är dock inte det enda roliga jag har för mig. Nu är det hög tid att uppdatera fotoklubbens hemsida. Eller inte nu - det är sent - utan imorgon.

Nu är det läggdags både för friska och sjuka. Får se om får jag lov emigrera till gästrummet igen så att maken får sova. Stackarn kan inte sova för allt mitt hostande, trots att han har god sömn. Själv har jag sovit minimalt de senaste dygnen. Men det blir väl bättre det också så småningom.

Ordspråk idag: Allt har sin tid.

 

katsura

14 maj 2010 13:53

Vilket härligt böljande sädesfält du har som toppbild.
Krya på dig och trevlig fredag!

http://katsura.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fotosessionen i skogen fortsatte, även med annat än Legofigurer. Men här först ett par av dem i samma bild bland laven.   Jag hade ett speciellt scenario i tankarna när jag gjorden den här bilden, som var med i vår fotoutställning i november....

Åter aktiv efter lång, lång paus. Ska visa er något jag gjorde i höstas. Ibland fotar jag stort, ibland smått. Som mossor och lavar. Den här mossan med sina sprön tycker jag är allra vackrast. Och laven nedanför ser ut som små torra träd. ...

Idag har jag varit duktig, alldeles för duktig.   Jag har putsat fönstren, alla fönstrena! Äntligen, för det borde ha gjots för länge sen enligt min smak, men det har bara inte blivit av. Nu är det gjort, det är trevligt, världen ser så mycket kl...

En dag i höstas stod jag på busshållplatsen i Skanstull och väntade på 4:ans buss som dröjde ovanligt länge. I närheten av mig stod två kvinnor med en liten baby i vagnen. Min blick fastande vid de små små händerna. Den här lilla barnet hade otroligt...

Det finns en hel del som skulle kunna berättas om det dryga gångna året, men det mesta känns ändå gammalt vid det här laget. Förutom en sak: jag har blivit farmor. I april förra året. En flicka. En söt och glad tjej, ett riktigt charmtroll.   Tyv...