Min bok (I mammas fotspår) kom ut i tisdags, vilket var jätteroligt. Sen har jag skyndat för att få till de utlovade presentationerna av den på två av kommunens bibliotek, skickat böcker till alla som bidragit, pratat, sålt och signerat och skickat julbrev och inbjudningar till den stora bokpresentationen vi ska ha i januari. Mycket är gjort, något saknas fortfarande. Jag har fått många gratulationer och uppskattande ord. Nu är mina böcker hemma nästan slut och måste snabbt hämta fler från förlaget.

Allt det här samtidigt som jag skulle börja göra jul hemma. Har skickat julhälsningar i form av julbrev och snöig kvällsbild på lusthuset. Har också börjat pynta lite. Men inspirationen saknas. Jag är helt enkelt så innerligt trött.

Många har jämfört det här att komma ut med en bok med att föda barn. Det är som en förlossning. Jag håller med, det är både rusigt och tröttande.

Mitt ordspråk idag: Låt den trötte vila, så kommer kraften åter.

 

katsura

21 december 2009 11:46

Hjärtliga gratulationer till bokens ankomst! Är det din första bok? Jag har en dotter som drömmer om att bli författare, så vi får väl se vad som händer... :)
Jag vet att min understa bild blev överexponerad, men jag tyckte den blev fräck ändå...lite paranormal på något sätt! Jag är en glad fotoamatör och har fortfarande inte riktigt koll på inställningarna på min fina kamera. Det är en Canon 450DS och jag testar mig fram. Jag har TV och AV inställning bl a. och jag provar hejvilt. Tyvärr kommer jag sällan ihåg vad jag skruvade på "när det blev så bra". Du kanske har några användbara tips?
God JUl och försök vila ut!

http://katsura.bloggplatsen.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Fotosessionen i skogen fortsatte, även med annat än Legofigurer. Men här först ett par av dem i samma bild bland laven.   Jag hade ett speciellt scenario i tankarna när jag gjorden den här bilden, som var med i vår fotoutställning i november....

Åter aktiv efter lång, lång paus. Ska visa er något jag gjorde i höstas. Ibland fotar jag stort, ibland smått. Som mossor och lavar. Den här mossan med sina sprön tycker jag är allra vackrast. Och laven nedanför ser ut som små torra träd. ...

Idag har jag varit duktig, alldeles för duktig.   Jag har putsat fönstren, alla fönstrena! Äntligen, för det borde ha gjots för länge sen enligt min smak, men det har bara inte blivit av. Nu är det gjort, det är trevligt, världen ser så mycket kl...

En dag i höstas stod jag på busshållplatsen i Skanstull och väntade på 4:ans buss som dröjde ovanligt länge. I närheten av mig stod två kvinnor med en liten baby i vagnen. Min blick fastande vid de små små händerna. Den här lilla barnet hade otroligt...

Det finns en hel del som skulle kunna berättas om det dryga gångna året, men det mesta känns ändå gammalt vid det här laget. Förutom en sak: jag har blivit farmor. I april förra året. En flicka. En söt och glad tjej, ett riktigt charmtroll.   Tyv...