Det är så otroligt mycket som händer samtidigt. Känns som att jag inte hinner med. Och inte orkar med.

Det har varit mycket arbete att färdigställa boken, som äntligen kommer ut nästa vecka. Enligt senaste beräkningarna får jag den på tisdag. Tänk er när jag får min allra första bok färdigtryckt i mina händer, alldeles rykande färsk! Det känns stort. Och då är jag övertygad om att det varit värt alla de timmar jag lagt ner och all den stress det varit vissa perioder. Jag är så spänd inför tisdagen. Men samtidigt nervös. Vad ska de som är en del av boken och som jag intervjuat tycka? Vad kommer andra läsare att tycka, de som redan sagt sig vara intresserade av boken? Kommer någon vilja recensera den? Vad ska de i så fall säga? Kommer det att finnas något intresse för min bok övehuvudtaget?

Jag håller på att gå i bitar av spänning och nervositet!

Det är mycket annat också som händer samtidigt. Kring foton till exempel. Igår var det vernissage på en samutställning där jag ställt ut mina åldrande tulpaner. I januari ska fotoklubben ha en egen utställning och dit är det hg tid att välja ut ågra bilder, bearbeta dem, framkalla och montera. Jag och maken (en fotande sådan) har ikväll varit och skaffat lite enkla ramar som vi ska lasera för att sedan använda på olika utställningar.

Jag fotar mycket, sorterar och rensar bort dåligt. Men sen får det mesta ligga tills jag har ett behov av bilder till något. Först då (oftast) bildbehandlar jag dem som kanske kommer ifråga. Men innan det måste man ju välja vilka som möjligen ska användas. Och det är så svårt! För det första har jag såna mängder av bilder. För det andra så duger inga. Men när jag väl kommer igång vill jag visa så mycket att jag har att göra i evigheter innan jag valt de bästa. Eller för stunden bästa. Eller är det fungerar som bäst i min självkritiska hjärna: hittat de bilder som för stunden i det sammanhanget skulle som en helhet ge en sköhetsuplevelse för betraktaren. Ibland bara ett par tävlingsbilder i fotoklubben, ibland till en bildvisnig eller som nu, utställning.

Just nu sitter jag åter i den sitsen att jag vill så gärna ställa ut, välja noga och visa mitt bästa. Väljer, väljer och väljer. Prövar olika kombiationer, vilka passar bäst ihop. eller vilka bilde skulle visa olika sidor av mig som fotograf. Eller skulle det kanske vara bäst att välja något riktigt sammanhållet? Eller, eller, eller....

Allt det här tar tid. Tid som jag inte har i överflöd för klockorna går fel. Alltid när man är ledig rusar de i väldig fart. Tiden kan gå fort på jobbet också (och ibland väldigt sakta) men aldrig så fort som på fritiden.

På denna för korta tid vill jag skriva, fota, konstruera korsod, sköta fotoklubbens hemsida, gå på utflykter, helst hinna ut på promemader, träffa vänner och läsa böcker också. Och nu göra julkort eller brev och skicka iväg dem, marknadsföra min bok, köpa julklappar och helst hinna med att njuta av julstämning på någon julmarknad också. Men den ekvationen är svår. Dessutom pockar hushållsarbete på, även om vi inte är de flitigaste i denna värld. Men vi måste handla mat ibland och laga mat och tvätta osv. Som tur är har jag inga hemmaboende barn och har en väldigt duktig och snäll make. Som också har sina intressen som drar, suck. Fast å andra sidan är det väl bra att vi är lika för annars vore det som bäddat för konflikter.

Som ni förstår kan min tid bara inte gå ihop. Alltså har jag varit tvungen att lära mig att prioritera. Min kropp säger helt enkelt ifrån. Tur det. men jag får vara på min vakt och säga till mig själv ibland att sakta ner, att just det där kan jag hoppa över eller att det måste ite vara klart just då. För annars finns det risk att jag går sönder. Och det vill jag ju inte, för det finns så mycket kul man kan göra.

Och någon gång ibland har jag behov att bara skriva av mig för att släppa ut lite av överskottsågan. Som nu. Tack att ni finns där någostans, ni som tittar in!

Ordspråk inatt: Tiden har vingar.

Tack alla ni som varit inne på mina sidor och lagt in så positiva kommentarer om mina bilder. De uppskattas verkligen, även om jag inte hunnit och orkat tacka var och en separat.

Svar på din fråga Katsura. Jag är en mycket aktiv amatörfotograf som gärna skulle vilja göra något mera av mina bilder. Dessa åldrade tulpaner är jag själv mycket nöjd med (pendlar oftast mellan nöjdhet och upprymdhet, velighet och stor misströstan). Tulpanerna hänger nu på en samutställning där kommunens alla skapande personer fick ställa ut med två verk var. Det var vernissage igår.

Jag är med i en fotoklubb där vi jobbar efter olika teman så man får tillfälle att träna, experimentera och tänka efter. Klubben ska snart ha en egen utställning, så jag håller på som bäst att välja ut några bilder som jag ska ha med där.

Ordsråk idag: Framgång beror på tur och skicklighet.