Riittas ordbilder

Senaste inläggen

Av Riitta - 13 april 2010 21:22

Jag hörde att grodorna redan är i gång med vårlekarna. Man skulle kunna tro att trädgårdsmässan i Stockholm den gångna helgen också upptäckt detsamma. Men jag tror att de haft någon annan groda som inspiration - en grodprins.


 


Många av installationerna hade tema bröllop. Undrar varför?


   


Ordspråk idag: Kärleken övervinner allt.



Av Riitta - 7 april 2010 21:29

Ett lusthus på radhustomten - ett av de bästa saker man kan satsa på. Tycker maken och jag i alla fall.


Vårvädret skiftar, som vi alla sett. Så också sommarvädret. Sensommarkvällarna kan vara ruggiga, inget att tala om den fuktiga höstluften. Då man ändå skulle vilja vara ute, eller åtminstone nästan. Det är för att förlänga "utesäsongen" på våren och hösten och för alla regniga och blåsiga dagars skull som många glasar in sina balkonger och bygger uterum av gamla öppna uteplatser. Vi byggde, eller satt upp av byggdelar, ungefär som ett lego-bygge av halvstockar, ett lusthus. Ibland kallad Lustan.


Någon sa att vi under bygget skulle föreställa oss hur vi sen kommer att sitta där med ett glas vin och något gott att äta. Det gjorde vi, och började utnyttja Lustan direkt. Först som dansgolv, sen som fikaplats med delvis skyddande träväggar, sedan som lusthus. Samtidigt som vi fortsatte med arbetet. Flyttade ut och in stege, färgpytsar, penslar och trädgårdsstolar, bord, mat och fika. Det gällde att få glädje av lusthuset redan under det första året eftersom jobbet med alla momenten skulle ta sin tid. Vi visste att det skulle ta tid när det skulle ske parallt med jobb och andra hobbyn.


Dessutom nöjde vi oss inte  med att bara färdigställa lusthuset så som det var tänkt, utan har hittat på egna små finesser. Som att  göra konsolerna vridbara för att enkelt få plats att byta från sittbänkar längs väggarna till två trädgårdstolar istället. Eller sköna korgstolar, som jag tänkt mig i framtiden. För för det mesta är det ändå bara maken och jag som sitter där. Då vill kunna sitta länge och skönt. 


När höstkylan kom fick vi ge upp målandet och resten av justeringarna. Men vi ville inte ge upp Lustan. Så när det blev lite väl kallt och rått trots plädar och massor av levande ljus, köpte vi en värmefläkt i form av en liten kamin. Och så kunde vi fortsätta glädjas åt Lustan. Nästan hela vintern, nästan alla fredagkvällar.


Så egentligen ska jag inte behöva oja mig över snö och dåligt väder. Vi har ju Lustan. Lusthuset som vi redan haft glädje av till mycket mer än vi någonsin kunnat tänka oss.


Och snart kan vi börja med det resterande arbetet i lusthuset. Fixa resten av konsolerna till att bli vridbara, måla taket och väggar en gång till och golvet två gånger. Sedan ska vi hitta korgstolar och ett bord, eventuellt med mosaik, i lämpigare storlek än det nuvanrande gamla trädgårdsbordet med rostiga fötter, som jag fått linda in i wellpapper så de inte ger märken på golvet. Sen återstår det roliga - att göra en kostgjord vinranka med druvklasar i en hörna upp till där taket börjar. Så småningom även sjöutsikt i form av en fototavla stor som ett fönster på den försterlösa väggen.


Därefter, eller delvis parallellt är det dags att göra trädgården fin med nya planteringar och liten fontän.


Ni ser, vi blir inte sysslolösa i sommar heller. Men det är kul. Och vi ska komma ihåg att sätta och att njuta mellan varven med god mat och ett glas vin. Ute eller i Lustan.


Mina ord idag: Glöm inte dina glädjeämnen, stora som små. 


Av Riitta - 5 april 2010 15:04

Vädret, och vårvädret alldeles särskilt, kan skifta snabbt. Det är sig aldrig likt. Kanske just därför det är så intressant samtalsämne. Kanske intressantast just på våren när vi längtar efter sol och värme efter en lång grå höst, kall vinter och flera månaders mörker.


Vädret är som livet i stort, varierande. Skiftar mellan stiltje och händelserika perioder, god hälsa och sjukdomar, ensamhet och tvåsamhet eller flersamhet, glädje och missmod. Aldrig är de detsamma, varken livet eller vädret. Tråkigt vore väl annars.


 

Så här såg det ut hos oss på Långfredagen.


 

Så här såg det ut hos oss i morse, Annandag påsk, kl 9. Snöade för fullt.


 

Så här såg det ut på fåglarnas matbord idag när det slutat snöa. 


Ordspråk idag: Man vet inte vad som kan hända innan aftonen.


Av Riitta - 4 april 2010 22:09

Saker och ting blir för mig sällan som jag tänkt mig. Oftast på grund av mig själv. Som att jag inte tar fram påskpyntet förrän precis till påskhelgen. Fast jag tänkt mig veckan innan. Inte så att jag har mängder av dem, men i alla fall.


Jag hade också tänkt mig lägga ut någon sorts påskbild, men inte har jag gjort det. Dels för att jag tog fram pyntet först på skärtorsdagskväll, dels för att jag fotade tulpaner och annat medans det var ljust. Nog försökte jag fota påskkycklingar därefter, men blev inte nöjd med resultatet. När jag sen tagit nya bilder hade vi ingen internetuppkoppling. Och sen har vi haft besök.


Men nu, äntligen, kan jag önska alla mina läsare glad påsk (det lilla som återstår) med denna kollage. Glad påsk!


 

Citat idag (Baloos sång): Var glad för allt som livet ger.


Av Riitta - 29 mars 2010 15:05

Jag vill åka till Paris. Där har jag aldrig varit. Jag vill till Eiffeltornet, så högt upp som det bara går, se Triumfbåden, gå längs Seines stränder, sitta på utekaféer och se på folklivet. Njuta av våren när det  fortfarande är kyligt och grått här. Innan värmen hunnit hit och grönskan slagit ut. Och så vill jag fota, fota i massor.


En sån resa har jag redan löfte om. Maken och jag önskade nämligen båda två en resa när vi fyllde år i februari. Men att vi skulle åka när det blivit lite varmare i någon härlig stad som vi aldrig besökt förut. Nu vore det läge.


Men just nu kan vi inte åka för att maken har så mycket jobb. Mer än vanligt. Han har den gångna veckan jobbat över flera gånger och fick lov att jobba även igår. Någon ledighet just nu kan han bara drömma om.


Våra resplaner har en viss tendens att torka in. Senast i höstas sköt vi först upp och ställde till slut in den tilltänkta resan. Då för att jag väntade och ville vara beredd inför min boks slutarbete. Och sen för att detta skedde och innebar mycket arbete.


Men man måste få ha drömmar. Och det har jag. Någon gång vill jag åka långt upp i norr för både norrsken och midnattssol. Och så vill jag till Holland när tulpanerna blommar. Och till Island för den speciella naturens skull. Och hyra en stuga på någon ö i Ålands ytterskrärgård för att uppleva lugnet och naturens krafter bland klippor och hav. Jag vill också till Rom, Venedig, Prag, Istanbul.... Men just nu drömmer jag mest om Paris. Och Eiffeltornet.


Ordspråk idag: Människan lever inte av bröd allena.


Av Riitta - 27 mars 2010 17:59

Sol, regn, snö och dis om vartannat. Presis när de flesta tror att nu är våren kommen, får vi åter snö, mer eller mindre. Det brukar vara så. Bakslaget brukar komma veckan innan eller veckan efter sonens födelsedag, 19/3. Oftast efter, i år både och.


Jag är luttrad och tror ingenting om vårens beständighet före de kritiska veckorna. I lördags var det dock soligt och ganska varmt, efter ömsom sol ömsom regn.


Maken och och jag utökade den snöfria lilla ytan i solen framför förrådet genom skottning och tog ut trädgårdsstolarna och en liten soffa som fick tjänstgöra som bord. Och så satt vi där, bakom solglasögon och invirade i fleeceplädar, och åtnjöt vinterpicknick-fika-lunch: kaffe och grillsmörgåsar. Och njöt av solen som värmde. Njöt så till den grad att vi kom av oss och glömde föreviga ögonblicket. Vilket inte händer ofta, alltså att vi glömmer att fota.


På söndag snöade det igen. Hos oss bara någon centimeter, men jag hörde senare berättas om 1½ dm nysnö i Uppland. Men så på måndag sken solen igen och med den kom värmen. Inte någon jättevärme men nog att den smälte bort snön åtminstone på lusthustaket, där det blev en skarp gräns mellan snö och uppsmälta fältet.


 


Veckan har varit mest mulen (nja, nog har sett att solen varit framme ibland, när jag suttit inne på kontoret) men med några plusgrader på dagarna. Idag hade vi rejält med dis på morgonen, men på eftermiddagen kunde vi skönja att det ändå finns en sol bakom molnen. Framåt kvällen sveptes allt in i diset igen.


Snön försvinner i vilket fall vartefter och blottar allt större markytor närmast husen. Grannes snödroppar har har blommat hela veckan, men inte våra. Men i eftermiddag när vi kom hem fick vi se dem. De första krokusarna kommit upp!


 


Ordspråk idag: Den som väntar på något gott, väntar aldrig för länge.

Av Riitta - 25 mars 2010 08:24

Vart tog tiden vägen? Ibland, eller ganska, har den tendens att bara försvinna. Bara hoppar över några timmar. För det är väl det som måste ha skett om klockan ena stunden är 20.00 och nästa stund 22.45?


Kanske någon nu vill säga att så inte är fallet, tiden hoppar inte över en massa timmar. Jag tror att den gör det.


Ett annat fenomen är att klockan tickar mycket fortare på kvällar och helger än under arbetsdagar. Det sker regelmässigt. Jag tror att det är en konstig naturlag som ingen hittills har lyckats förklara. Eller så är det en sanning så svår att inse att man inte vill tala offentligt om det.


Vilket fall är jag övertygad om att tiden lever sitt alldeles egna liv. Ungefär som i boken Momo. För det mesta mot min vilja.


Ett exempel ser man i bloggandet. Det är flera dagar sedan jag skrev sen sist. Jag har till och med färdiga ämnen som jag skulle vilja skriva om, men hade inte tid under ett par dagar. Men dessa dagar har helt plötsligt blivit många. Alldeldes för många för min smak.


Mina ord idag: Tid går inte att styra.



Av Riitta - 19 mars 2010 22:08

Maken och jag satt och tittade på TV:n igår. Av något vi sa eller såg växte ett minne fram. Jag kom att tänka på en en återkommande tanke. Tanke som kom upp oftare i yngre åren, men kan dyka upp fortfarande: "Hur ska man kunna veta...".


Hur ska man kunna veta att någon är den rätta och att ett förhållande kommer att hålla, kunde jag tänka i övre tonåren.

Hur ska jag kunna veta vad jag vill jobba med resten av mitt liv, kunde jag tänka inför studievalet.

Hur ska jag kunna veta vad som är bättre för mina barn, dagmamma eller daghem, kunde jag tänka när barnen var små.

Hur ska jag kunna veta om jag kommer att trivas på det nya arbetet, kunde jag tänka inför ett eventuellt byte av arbete.

Hur ska jag kunna veta om vi kommer att trivas att bo här, kunde jag tänka inför val av ny bostad.

Hur ska jag kunna veta vilken kamera som är bäst, kunde jag tänka när jag letade efter den perfekta kameran som skulle passa för alla situationer.


Det har jag aldrig kunnat veta, och kan än idag inte veta. Det finns ingen eller inget perfekt och jag kan inte sia om framtiden. Jag kan bara ta reda på så mycket som är rimligt, lita på känslorna och göra mitt val. Och vila i att jag har gjort så gott jag har kunnat. Att det här är rätt nu.


Jag träffade den rätta en gång. Han var den rätta då, och det varade sin tid. Men inte för alltid. Nu har jag träffat den rätta igen och gläds åt det. Och räknar med en gemensam framtid för alltid. För allt annat vore fel, fel att bygga en relation på tvivel. Dessutom, han är den rätta nu. Och jag har ingen tvivel.


Jag gjorde val av barnomsorg som var bra en tid tills vi flyttade. En annan gång blev resultatet mindre lyckat, men jag kunde så småningom byta till bättre fungerande barnomsorg. Barnen trivdes igen. Och det har blivit människor av dem.


Flytta har jag gjort väldigt många gånger i mitt liv. Flyttat för att livsstituationen förändrats eller för att jag velat något annat. Ibland har jag trivats bra och ibland mindre bra. Men varje gång har jag valt det jag trott varit bäst för tillfället. Just nu trivs jag bra. Just nu har jag bott på samma ställe i fyra år, som gått rasande fort. Just nu tror jag att jag kommer att bo här många, många år till.


Någon perfekt kamera finns inte, bara bra kameror för olika behov. Olika stora och med olika funktioner. Jag får försöka välja en bra kamera, eller en liten och enkel att jämt ha med i ryggsäcken och en större och mer avacerad för riktiga fotorundor. Och glädjas åt det jag ser och åt resultatet, bilderna. Och förska bli bättre fotograf med den utrustningen jag har.


Ordspråk idag: Man vet vad man har men inte vad man får.


Presentation


Ordspråk i tiden:
Ett gott skratt förlänger livet.

Har du sett vad klockan är?

Fråga mig

2 besvarade frågor

Mina inlägg i kalendern

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2013
>>>

Gästbok

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards