Riittas ordbilder

Senaste inläggen

Av Riitta - 18 maj 2010 22:48

Fler timmar efterlyses. Min tid räcker inte alls till.


Jag hade tänkt att skriva och lägga in ett par bilder här men har återigen inte hunnit med bilderna. Inte hinner jag skriva något meningsfullt heller. Redan nu är klockan mer än lovligt, det vill säga att jag borde vara i säng för att orka upp till jobbet imorgon. Inte lär jag hinna något imorgon heller.


Finns det någon som har några timmar över? Kan inte jag få överta dem?


God natt så länge, med förhoppning om bättre tider.


Mina ord idag: Tid är bristvara.

Av Riitta - 14 maj 2010 22:35

Fotointresset är stort i vårt hus. Både maken och jag fotar ofta och gärna, och mycket. Jag har i stort sett alltid med mig en liten kompaktkamera, ifall att. Och för planerade fototillfällen har jag en systemkamera. Maken har motsvarande utrustning, men hans lilla kamera är lite större än min och inte med för jämnan.


Varför dubbla utrustningar, kanske ni undrar. Allt för att kunna fota samtidigt, röra oss fritt omkring oberoende varandra och ibland upptäcka helt olika saker, även om vi är på gemensam utflykt eller resa. Och för att inte gå miste om tillfällen om något intressant skulle dyka upp. Som när vi hade ärende till Globen en vacker solig dag. Jag kom på att jag nu kunde fota de nya bollhissarna Skyview, som man kan åka upp på Globen. Den gången hade maken inte med sig någon kamera.


 - Det är inte samma sak, sa maken om att han hade kunnat låna min kamera.

 - Eller det kanske skulle blivit väldigt mycket samma sak, fortsatte han.

 - Men det skulle vara en helt annan sak om du fotade samma sak med din egen kamera? undrade jag.

 - Ja, just det.


Så kan vår humor se ut. Och det här är vad jag fångade. Maken blev helt utan den här gången. Och något grön när jag visade mina bilder.


 


Ordspråk idag: Man ska ta tillfället i akt.


Av Riitta - 12 maj 2010 22:54

Är man sjuk har man tid - om man orkar något.


Man kan lätt konstatera att jag haft mer tid än vanligt för bloggen och det beror just på att jag är hemma med en kraftig förkylning. Men det blir inte mycket gjort åt gången. Sitter vid datorn en stund, lägger mig i soffan och vilar och sen försöker en stund igen.


Lägger mig i soffan? Nej, det var fel uttryck. Det går inte för då hostar jag än värre. Jag bullar upp mig med kuddar så att jag halvsitter skönt lutande. Så halvlåg jag igår med bärbar dator i knät och bloggvandrade. Vilket jag inte hunnit med på ett bra tag. Idag har jag varit lite, lite piggare och orkat ta tag i förändringar som jag funderat på att göra på min bloggsida. 


Det här är dock inte det enda roliga jag har för mig. Nu är det hög tid att uppdatera fotoklubbens hemsida. Eller inte nu - det är sent - utan imorgon.


Nu är det läggdags både för friska och sjuka. Får se om får jag lov emigrera till gästrummet igen så att maken får sova. Stackarn kan inte sova för allt mitt hostande, trots att han har god sömn. Själv har jag sovit minimalt de senaste dygnen. Men det blir väl bättre det också så småningom.


Ordspråk idag: Allt har sin tid.


Av Riitta - 12 maj 2010 16:14

Det gäller att ha kameran framme när man är ute. Man vet aldrig vad man råkar se.


I Paris, så som annars också, gick maken och jag med var sin kamera. På en resa som det här fångar vi ofta samma motiv men ibland lite olika vinklar, och ibland har vi sett helt olika saker. I vilket fall skulle det aldrig fungera att använda samma kamera. Vi skulle båda två bli otåliga i väntan på att få ta vår bild. Dessutom skulle det efteråt vara svårt att veta vem som tagit vad.


 

Framför Notre-Dame fick den här pojken uppleva hur det är att mata fåglar ur händerna. Där stod en man som satt en brödbit i en frivilliges händer och vips så kom fåglarna till maten.


 

I en park på Ile de la Cité höll den här gruppen att lära sig tai chi (eller något liknande). Så som många parker i Paris är den här också till stor del täckt av tunn, rödaktig, lättdammande sand. Inte utan skäl fanns det skoputsdukar på hotellrummet.


  Men det fanns också grönska i parkerna, alltid som en del av parken. Skulpturer fanns det i massor, oftast av vit kalksten.


 

Här råkade vi på ett glatt par som fotograferades inför bröllopet. Ett ögonblick efter denna bild korsade de vår väg där jag stod med kameran i hösta hugg. Han gick snabbt förbi men hon stannade till ett litet ögonblick, log glatt och tittade rakt in i kameran. Sen bar det vidare till den sandiga delen av allén intill oss. Stackars hennes klänning som släpade i marken då också.


  Uthyrningscyklar finns det i Paris precis som i Stockholm, men vi såg inte många cyklister...


 

... men desto fler mopedister och motorcyklister. Överallt fanns motorcyklar och vespor parkerade i långa rader. Där kom kostymklädda män, parkerade och ställde ifrån sig fordonet, tog av sig hjälmen, rätade till rocken och gick iväg till sina möten.


Att se på bilder från resor och utflykter är för mig som att förlänga nöjet. Genom att berätta om upplevelserna får jag vara med om resan en gång till. Även om det här är bara en bråkdel, mer som ett smakprov, av våra upplevelser. Tack att ni följde med!


Mina ord idag: Njut av det goda - så många gånger du kan.


Av Riitta - 12 maj 2010 13:44

Montmartre är en vacker stadsdel som ligger på en kulle i norra delen av centrala Paris. Att ta sig dit kräver verkligen kondition för närmaste tunnelbanan stannar nedanför kullen. Det finns bussar men deras linjer var en aningen svåra att följa. Alltså får man gå upp - eller ta linbanan uppför den värsta backen. 


När maken och jag kom till Montmartre hade vi redan traskat runt bland Louvre, Notre-Dame och Latinkvarteren ett antal timmar. Trots att vi tagit små pauser ibland protesterade mina ömma fötter mot alltför mycket gående. Alltså tog vi linbanan upp. Därefter återstod ändå en mängd trappor upp till planen framför Sacré-Coeur och ytterligare ett antal för att komma in i kyrkan.



Trappor upp, upp, upp.

De här trapporna slapp vi genom att ta linbanan som gick alldeles intill.



  Trappor ner, ner , ner.

Lika mycket trappor fanns det ner från kullen åt andra hållet.



  Sacré-Coeur, väl värt besväret. Vacker utanpå och ännu vackrare inuti, där vi tyvärr inte fick fotografera.



 

Mitt i Montmartre ligger det så kallade konstnärstorget. Där satt konstnärer på rad i hopp om att få teckna bildlikt eller karikatyrer av besökande turister.



    Andra målade franska hus eller landskap som går hem hos turisterna. Den här mannen ritade först konturerna och målade sen på med akvarell.



  Tillbaka i tiden...

Längs torget och de närmaste tvärgatorna trängdes folk bland alla restauranger och kaféer. På ett ställe hade alla servitörer klätt sig som i gångna tider, kepsarna dock högt i mode igen.


Vi besökte kyrkan och torget, fikade och njöt av kvällssolen, promenrade ett par kvarter till, tog sen linbanan ner och gick till hotellet. Dags för lite vila innan vi skulle ut och äta middag.När dagen var slut var vi trötta men nöjda.


Mina ord idag: När viljan finns orkar man alltid lite till.



Av Riitta - 11 maj 2010 10:46

Har ni tänkt på att det ofta är mycket intressantare att vända blicken uppåt väggarna eller upp i taket istället för att bara se det som finns i ögonhöjden? Gamla kyrkor till exempel har ofta fashinerande takkonstruktioner och fina dekorationer.


Jag hade läst om ett affärsgalleri, Galeries Lafayett, i Paris som skulle ha vacker arkitektur. Vi åkte dit. Tjusigt ställe, som NK i Stockholm fast ännu fashionablare. Maken och jag var rörande överens om att detta inte var ett ställe för oss, men vi skulle i alla fall se oss omkring.


 

Vi vände blicken uppåt och såg det mest fantastiska taket jag sett i någon affärslokal. Från bottenvåningen såg man rakt upp mot taket högt upp i skyn. Flera vånginar däremellan hade vackert dekorerade välvda burspråk inåt, ungefär som på teater. Stället var absolut värt ett besök.


  Tyvärr var det fotoförbud i Notre-Dame, som är en mycket pampig gammal kyrka, och i Sacré-Coeur i Montmartre. Sacré-Coeur är en helt fantastisk ljus kyrka med många vackra mosaikdekorationer. Men man kan inte få allt. Däremot var det helt okey att fotografera i Saint Séverin kyrkan i Latinkvarteren.


Vi råkade besöka de stora kyrkorna på en söndag coh var därmed delvis med två mässor. Förvånande nog fick man komma in som turist och strosa runt längs kanterna under mässan. Sacré-Coeur hade förutom sin skönhet också fin akustik.  Vi satte oss ner en stund och lyssnade till nunnekörens sång. Trots att vi inte kan mer än några få ord franska var mässan vilsam att lyssna till. Vid ett tillfälle kunde vi ändå förstå när man läste Fader vår.


Mer arkitektur


 

Brokontruktioner kan också vara vackra. Det här är en av Paris många broar över Seine.


 

Här bron Bir-Hakeim över Seine. Nederst plats för bilar på sidorna och cyklister i mitten. Överst kör tunnelbanan. Jag gillar pelare och kolonner på rad, om det sen är på broar...


... eller pelargångar invid hus. Här vid kungliga palatset där en skolklass på utflykt sök skydd undan regnet under lunchrasten. Att sitta i parken bortom pelarna var inget att tänka på.  


 

På samma ställe hittade jag en installation av förkortade lekfulla varianter av pelare i den gamla miljön.


 

Men det är inte bara pelare som jag tycker är tilltalande. Runda former kan vara precis lika fint, som i den här samlingen av silverbollar som speglar omgivningen där de sakta snurrar på vattnet.


 

Apropå runda former var denna affärscentrum, Forum des Halles, en riktig överraskning. Vi letade efter det den sista dagen och den enda dagen då affärerna var öppna. På vägen passerade vi börsen och en stor park, och där, på andra sidan av parken var forumet nergrävt och svårt att se förrän man var där.


 

Bara mindre delar av forumet stack upp och kontrasterade mot den äldre bebyggelsen.


  Den här har jag tagit inne mot en spelgelvägg, som speglar de välvda formerna på motsatta sidan och en närliggande kyrka som syns genom glaset.


Vad fanns där då? En mängd olika butiker, bland annat H&M och en elektonikbutik på tre plan som även hade fotoutställning. Vi handlade dock inget men det var skönt att komm in ett tag för den dagen var regnigare och kyligare än de andra.


 

Intressant arkitektur följde oss ända till flygplatsen Charles de Gaulle, som är en upplevelse i sig. Byggnaden är rund med såna här glasrör i mitten. De för folk från ena våningen och avdelningen till den andra med rullband.


Den sista bilden är från hemvägen men min berättelse om Paris slutar inte här. Nästa gång ska jag ta er till Montmartre.


Mina ord idag: Sluta andrig att förundras.


Av Riitta - 10 maj 2010 22:45

I en storstad som Paris är det svårt att inte vara typisk turist. Att besöka en del av de mest kända sevärdheterna och att söka det typiskt franska. Åtminstone om man är där för första gången.


Redan vid Valborg fanns det gott om turister i Paris. Maken och jag var två av dem. Riktigt typiska sådana. Efter det obligatoriska Eiffeltornet, som jag redan berättat om, var det dags att fortsätta till de andra.


 

Vi gick längs Seine till en utsiktsplats på en bro, därifrån vi hade god sikt äver Eiffeltornet på lite håll. Här kunde vi också fota varandra när vi tog tag i Eiffeltornets topp för att lyfta upp tornet.


Själklart skulle vi studera även Triumfbågen på nära håll...


... och gå längs Champs Elysées och fota den välkända vyn mot Triumfbågen.


 

Vi besökte Notre-Dame (här från en ovanligare vinkel)...


  ...och gick i latinkvarteren. 


 

Självklart skulle vi även till Louvre. Det var första maj, blåste kallt och himlen såg hotfull ut. Vi tittade på det stora och de små glaspyramiderna och in genom dem. Och så började vi följa kön till dess ände.


Entren till Louvre är bakom pyramiden på bilden. Där ringlade kön som en tätt virad orm och sen vidare bakåt längs den stora byggnaden till vänster. Den fortsatte genom en portal till nästa gård. Den följde längs väggarna runt hela den stora gården och genom en till portal i bortre hörnan.  Där gav vi upp.


Den dagen råkade också vara den första söndagen i månaden, vilket betyder gratis inträde till många muséer, bland annat Louvre. Halva Paris hade kommit på att den dagen var perfekt för ett besök just där. Speciellt som det lovats regnskurar. Därav kön som var säkert två kilometer lång.


Vi bestämde oss att istället fotografera pyramiderna och fortsätta vår vandring till andra ställen. Dit får ni förlja med oss i nästa avsnitt.


Mina ord idag: Planer är bra att ha men måste kunna ändras.


Av Riitta - 9 maj 2010 14:56

Redan innan vi bokade Parisresan studerade jag kartor och information om parisiska sevärdheter och stadsdelar. Varken maken eller jag hade tidigare varit där och hade noll koll på vad som skulle vara bra eller dåligt. När resan väl var bokad fortsatte vi att studera Paris på håll ännu mera. Bland annat gick vi på gatorna nära hotellet och Eiffeltornet via Googles satellitkartor.


Men så kom askmolnet och allting blev plötsligt osäkert. Vi kom  helt av oss med vårt planerande. Det var bara att avvakta och se om vi skulle komma iväg. Och tillbaka.


Vi kom iväg helt tidsenligt. Jobbade på förmiddagen och sen direkt till Arlanda. Till hotellet kom vi ganska sent på kvällen efter att ha köat länge för turiståkbiljett och letat bland skyltarna till tunnelbanan. En liten stund var språkförbristningen märkbar. Men det löste sig. Väl vid närmaste tunnelbanan kände jag igen mig från satellitkartpromenaderna så vi hittade fram utan karta.


Den kvällen blev det bara en sen middag på en närbelägen restaurang och en liten promenad runt ett par kvarter.


Det första och det absolut enda måste på Parisresan för mig var ett besök i Eiffeltornet. Maken hade inget däremot. Så vi gav oss dit direkt efter frukosten. Återigen kände jag igen mig vid tunnelbanan så det blev lätt att hitta redan innan det berömda tornet syntes.


Det här var första maj, en helgdag i Frankrike och det mesta stängt, och soligt väder, även om det inte var sommarvarmt som veckan innan. Det var tydligt att många parisare och alla turister styrt kosan till parker och många även till Eiffeltornet.


 


 


Jag fotograferade tornet på långt håll och nära. Men tyvärr gick mina planer om vissa häftiga vinklar delvis om intet eftersom man hade satt skyddsnär om kontruktionen lite varstans.


Upp kom vi till slut. Trängseln var stor även där men utsikten var enorm.


 


 


Mina ord idag: Vissa saker är värda att köa för.


Presentation


Ordspråk i tiden:
Ett gott skratt förlänger livet.

Har du sett vad klockan är?

Fråga mig

2 besvarade frågor

Mina inlägg i kalendern

Ti On To Fr
       
1
2
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
26
27
28
<<< Februari 2013
>>>

Gästbok

Sök i bloggen

Senaste inläggen

Kategorier

Arkiv

Länkar

RSS

Besöksstatistik


Skapa flashcards